Surah Josef uppenbarades efter året av sorg, då Profeten fått utstå många svåra prövningar, så som, Abo Talibs död, Khadijas död och bemötandet i Ta’if. När Aishah frågade Profeten om han utstått något värre än slaget Uhud svarade han, ”Ja”, varefter han berättade om det som hänt honom i Ta’if.
Surah Josef uppenbarades till Profeten som en tröst och uppmuntran efter hans svåra prövningar.
De lärda har haft olika åsikter om anledningen till varför Surah Josef uppenbarades. En del säger att judarna kom till de otrogna av Quraish efter att de hört nyheten om den man som yrkade profetskap. Tillsammans smed de en plan, de otrogna skulle fråga Profeten om Josef och hans bröder, om han var tvungen att fråga judarna om historien så var han en falsk Profet som skulle bli avslöjad. Om han var en sann profet med vägledning från Allah skulle han känna till hans broders, i profetskap, historia. Judarna och de otrogna hoppades på så sätt gillra honom en fälla, men i verkligheten var det Allah som avslöjade dem och deras planer. Hela surah Josef uppenbarades och i slutet av denna surah står det,
"I berättelserna om dessa profeter ligger förvisso lärdomar för människor som har förstånd. [Det] är här inte fråga om uppdiktade händelser - nej, [detta är en uppenbarad Skrift] som bekräftar vad som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser], framställer allt i fasta och klara [vändningar] och [ger] dem som vill tro vägledning och nåd." 12:111
Den andra anledningen som nämns är den att Profetens kompanjoner kom till Allahs Sändebud för att be honom berätta historier om de tidigare generationerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar