Efter att grunden för ett islamiskt samhälle var lagd var Profetens nästa mål att ena alla Medinas invånare. Det tredje projektet i Medina blev därmed att skriva avtal mellan Medinas olika grupper. Målet med dessa kontrakt var att befolkningen skulle få leva i fred, säkerhet och framgång och för att utplåna det inrotade hat och de stamfejder som existerat i samhället. Med stor noggrannhet utformade han kontrakten så att det inte fanns något utrymme för de förislamiska traditionerna. Dessa skulle kunna förstöra den nya miljö han ville etablera. Avtalen skulle även skydda muslimerna från förtryck likt det de upplevt i Mecka.
Bismillahi rahmani rahim
Detta är ett dokument från Muhammed, ´den föga beläste Profeten’, mellan de troende muslimerna från Quraish och Yathrib (Medina), och de stammar som skriver under detta avtal, vi är en nation vilka alla andra står utanför.
1. Utbetalning av blodspengar och frigivning av fångar mellan dem och muslimerna ska ske i enlighet med tidigare seder. De två icke-muslimska samhällena i Medina ska hjälpa muslimerna vad gäller frigivning och blodspengar.
2. Alla tre samhällen i Medina skall enas mot den kriminelle, rebellen eller fientliga arméer, om så det vore deras eget kött och blod.
3. En troende får inte döda en annan troende för att hjälpa en otroende, utöver det får han inte hjälpa en icke-troende mot en troende.
- Plikterna gentemot Allah är lika för alla, ifall en person inte kan utföra ett ansvar tilldelat honom så är det samhällets ansvar att slutföra gärningen.
- Judar som blir muslimer skall behandlas som alla andra muslimer.
- Krigsbyte skall delas mellan alla muslimer.
- Den som avsiktligt dödar en muslim skall dödas, såvida inte offrets familj förlåter mördaren. Det åligger muslimerna att resa sig mot mördaren.
- Det är otillåtet för muslimerna att hjälpa någon som försöker skapa splittring mellan muslimerna, eller någon som försöker ändra på islams grundsatser.
- Om en konflikt bryter ut i något av de tre samhällena skall Allah och Hans Profet bestämma däri.
Avtalet var en vändpunkt för muslimerna. Framtiden visade att enandet, brödraskapet och samarbetet som avtalet stod för blev framgångsrikt.
För att säkerställa att de otroende inte skulle alliera sig med Quraish i Mecka fick de godkänna följande; ”Vi kommer inte skydda Quraish, och vi kommer inte att vägra ge skydd åt muslimerna”.
Profeten upprättade ett separat avtal med den judiska befolkningen. Trots att de hade dåliga avsikter och hyste stark ovilja mot Profeten och muslimerna så visade de varken motstånd eller fientlighet. Avtalet skulle omfatta total frihet i tro och rikedomar. Han hade ingen som helst avsikt att inkludera regler som omfattade förvisning, gripande av rikedomar och land eller fiendskap. Några av de viktigaste punkterna i avtalet de skrev var;
1. Judarna och muslimerna skall leva tillsammans som två skilda nationer, båda parter lever deras egna liv, och båda parter ansvarar för deras egna finansiella affärer.
2. Judarna praktiserar sin religion och muslimerna sin.
3. Om de attackeras av en tredje part, skulle båda grupperna komma till varandras undsättning.
4. Båda parter skall rådgöra med varandra. Inbördes förhållande ska grundas på rättfärdighet, synd är totalt uteslutet.
5. Ingen av samhällena är ansvarig för den andres missdåd.
6. Den förtryckte skall hjälpas och stöttas.
7. Judarna skall vara med att bidra till krigets kostnader så länge de krigar vid de troendes sida.
8. Obefogad blodspillning är otillåten för båda nationer.
9. Medinas centrum skall vara helig, de som förbinder sig till detta avtal får ej hugga ned träd, jaga, kriga eller bära vapen i den heliga delen.
10. Varje konflikt skall lösas/klaras upp av Allah den Högste och Hans Sändebud Muhammed.
11. De som förbinder sig till detta avtal skall bojkotta all handel med Quraish. Dessutom skall de avstå från att stödja Quraish på något sätt.
12. De skall alla skydda Medina, vid attack utifrån, på den plats det sker.
13. Detta avtal skall ej ge säkerhet till den syndige eller den kriminelle.
Genom detta kontrakt förenades och skyddades de tre samhällsgrupper som bodde i Medina och Allahs lagar och regler kom att råda. Medina och dess förorter bildade efter detta fredsavtal en allians med Medina som huvudstad och Profeten Muhammed som ledare. För att utöka säkerheten och fredszonen började Profeten ingå liknande fredsavtal med kringliggande stammar som levde runt omkring ’hans stat’.
Så fort alla informerats om deras rättigheter och ansvar började Profeten aktivt kalla icke muslimer till islam. Många underkastade sig islam, och de som inte gjorde det levde i fred under islams lagar.
Avtalet visade även att muslimerna var en stark grupp i Medina som kunde sätta lagar och regler. Det var uppenbart att månggudadyrkarna inte kunde hota muslimernas ledarskap. De flesta klanledare och nobla i Medina hade underkastat sig islam, och det fanns ingen med makt nog att motsätta sig islam öppet. Det fanns dock de som varken var intresserade av islam eller fredlig samexistens, några av dessa blev muslimer men endast för att försvaga islam inifrån. De kom att kallas hycklarna. Deras ledare hette Abdullah bin Ubayy. Tillsammans med några icke muslimer formade han det största hotet för säkerheten i Medina.
Vid denna tidpunkt blev även zakat (allmosor) föreskriven och den islamiska lagen verkställdes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar