Social bojkott

Fyra viktiga händelse ägde rum på mindre än fyra veckor; Hamzah konverterar, Omar konverterar, Muhammed vägrar att kompromissa med Quraish, och Banu Muttalib och Banu Hashim väljer att skydda Muhammed från de andra stammarna i Quraish. Med deras skydd skulle även ”mördarnas” eget blod behöva spillas om de dödade Muhammed ibn Abdullah ibn ’Abdul Muttalib. De otrogna blev tvungna att komma fram till någon annan lösning, lösningen blev att bojkotta de som skyddade Profeten. Målet var att få stammarna att överlämna Profeten så att de kunde döda honom. Då först skulle bojkotten upphävas.
De skrev ned överenskommelsen på ett dokument, och Baghid bin Amir bin Hashim hängde upp det i Kabah. Baghids hand förlamades efter att Profeten bett att Allah skulle förbanna honom.
Abo Talib ansåg det bäst för de som stod på Profetens sida att dra sig tillbaks från Mecka. I sjunde året efter uppenbarelsen sökte Profeten och hans familj tillsammans med stammarna Bani-Hashim och Bani al-Muttalib skydd i en liten dal, ash-Shi’b. De omringades av berg, den enda öppningen var en smal stig som ledde in till Mecka.
De tilläts inte köpa mat från invånarna i Mecka. Vissa perioder tvingades de att äta löv och djurskinn. Ibland kunde man höra barnen skrika utav hunger. Under de ”heliga månaderna” brukade fiendeskapet vanligtvis upphöra och muslimerna försökte köpa mat från karavanerna innan de nådde in till Mecka. Men Meckaborna köpte varorna för ett högre pris och därför var de få som sålde något till dem som bojkottades.
Men inte alla Meckabor var nöjda med bojkotten, de kände medlidande när de såg deras släktingar lida. Hakeem bin Hizam, Khadijas brorsbarn, försökte smuggla lite mjöl till henne. Men Abo Jahl stoppade honom och inte förrän Al-Bukhtari medlade kunde Hakeem nå sitt mål.
Abo Talib oroade sig mycket över hans brorsons säkerhet. För att skydda honom vidtog han flera säkerhetsåtgärder. När folket gått för att lägga sig, bad han Profeten sova på hans plats, men så fort folket somnat bad han honom att ändra sovplats ytterligare en gång. Allt för att överlista eventuella lönnmördare.

Profetens mod och beslutsamhet försvagades dock aldrig, han fortsatte att gå till Kabah och be framför allas ögon. Han tog varje tillfälle i akt att sprida islam under de ”heliga månaderna” till affärsresande och pilgrimer.